Efter en välförtjänt vila i samband med årsskiftet 1907- 1908, började Hilma måla igen på sitt uppdrag i mitten av januari. Även nu som ett lydigt redskap för högre makters ande.

Det skulle under våren leda till en serie i tre delar, med sju akvareller vardera, som kom att kallas Sjustjärnan - Grupp V (Sic transit gloria mundi). Här skulle hon återförena det manliga och kvinnliga, som hon i tidigare serier hade separerat från varandra.

De tjugoen akvarellerna skulle i sin tur följas av en serie om sjutton oljemålningar med förtecknet Evolution - Grupp VI. Samtidigt tillkommer en tredje bildserie om sjutton akvareller i Grupp VII. 

Grupp V - Sjustjärnan

Den första delen i Sjustjärnans serie, Grupp V, omfattar 21 akvarellmålningar med inslag av färgerna gult (makt/visdom), blått (trohet) och rött (kärlek). De har måtten 62 x 77 cm och är gjorda på papper som klistrats upp på dukar. De gjordes mellan den 16 januari och 24 februari. Om denna grupp finns att läsa i Hilmas anteckningar från den 31 december 1907:

De 21 tavlorna utfördes 7 och 7 en för varje dag med 7 dagars mellanrum. Sades att nu hade lydnadens tid förflutit, nu kom lovandets tid. Nu (31/12) gavs en beskrivning på arbetet som skulle komma, det kallas en burfågels upplåtelse.

3 färger säga vi. 7 tillhöra regnbågens färger. Varifrån komma de? De härliga trosbrödernas trosstyrka har symboliserats med sju färger. De framställa i dessa färger skapelsehistoriens blad. Nu skulle jag utföra den delen av skapelsehistorien som avser stommens färg - ej längre delning utan förening det är ett mycket viktigt arbete. Hama, Hamsa kallades arbetet. Hjälp att få arbetet färdigt skulle jag få.

Sedan de 21 vore färdiga skulle det bliva två mellandagar. Därefter det stora arbetet, 16 målningar i följd utan vilodagar. Var och en på 3 dagar. Med detta är allt slut. Under tid som gått var jag ställd ensam. Tack fick jag för mitt energiska allvar…

Sjustjärnan skall utföras såsom en sammanhängande idé. Varje avdelning innehållande 7 bli ett helt, en stjärna. En röd, en gul, en blå. Hela systemet vilar på trovishetsbrödernas system. Rosenkreutzarna hava stor del i detta arbete. De hava hitintills arbetat genom mig och komma framdeles att göra det.

Efter detta skulle jag utföra 4 x 4 heliga tavlor och därefter få segerkransen i mysteriernas tjänst. Mysterierna äro gemensamma för alla trosbröder… Ej är det mindre viktigt att uppfattandet föregår verkställandet än att verkställandet förestavas av tro…

Högt skulle jag ställa mina mål. Till arbete som kom skulle endast rött, blått och gult användas. Jag har blivit sänd att arbeta för Rosencreutzarnas idévärld. Ararats bröder är en hel samling av Rosencreutzare som kommit i beröring med (de fem) genom påskaftonskämpen och vilja under den tid som kommer arbeta med denne.

Förut har den som skriver arbetat ej genom Rosencreutzare utan stått under inflytande av en Mästares lärljunge från Indiens länder… Indiana rosors blad skriv: Blått = trohet, gult = makt, visdom, rött = kärlek. Gult är den arm på korset som går uppåt. Blått är tvärslån, vitt är mittpunkten i korset, osjälvhetens symbol.

Alla citat från anteckningsböckerna är tagna från Åke Fants bok: Hilma af Klint - Ockult målarinna och abstrakt pionjär. Där behandlas ämnet också på ett djupare plan. Rekommenderas för dig som vill veta mer!

Grupp VI - Evolutionen

Sammanfattningsvis ska de här målningarna handla om människans utveckling mot att bli en självständig varelse. De är välgjorda och distinkta, något som har krävt stor skärpa hos både den mediale ledaren Ewald och Hilma som redskap. 

Hilma säger själv i sina föregående anteckningar: Sedan de 21 (Grupp V) var färdiga skulle det bliva två mellandagar. Därefter det stora arbetet, 16 målningar i följd utan vilodagar. Var och en på tre dagar...

De sexton målningarna skulle delas in i fyra grupper om fyra i varje grupp. och göras i olja på duk med måtten 104 x 234 cm. Arbetet påbörjades den 27 februari 1908 och skulle blir färdig i slutet av april.

Anteckningarna är i det här fallet mycket omfattande och ska ha gjorts långt senare. Varje målning har kommenterats noggrant. Här finns bara korta citat under de första målningarna i syfte att ge en hint om hur arbetet framskred på den andlige ledarens initiativ.

Bildernas symbolik är inte alltid så lätt att förstå, även om anteckningarna är ganska fylliga. Något man förundrar sig över är den stora variationen av olika konststilar i samma serie, som ju gjordes under en kort period och under likartade omständigheter.

Grupp VII - Sjustjärnan, serie US

Serien om sjutton mindre akvareller utfördes huvudsakligen i april, parallellt med den tidigare serien. Egentligen var det Hilmas vän Cornelia Cederberg som hade fått det här deluppdraget.

När Hilma höll på som bäst med den föregående serien finns att läsa: Samtidigt gjorde jag utkast till den första av de 17 små som C. utförde (detta fullföljde hon ej utan måste jag fortsätta därmed). Sades om denna bild att den framställde ej en kvadrat denna teckning men ockult var det en kvadrat dvs. en kastad kub, som blivit tillplattad genom tryck. Dvs. den är 'bas' och har ej sin rätta form. Bibelns ursprung är denna rektangel, särskilt märkvärdig är denna symbol.

De här små akvarellerna gjorde Hilma alltså parallellt med oljemålningarna i föregående serie. Men för att hinna med båda serierna fick hon verkligen ligga i, eftersom tiden för hennes åtagande började rinna ut.

Hon hade ju lovat att hon skulle stå till sin ledares förfogande under ett år. Den 24 april är den sista arbetsdagen och då är också det första stora arbetet avslutat.

Nu hade Hilma avslutat den första avdelningen av sitt uppdrag. Hon hade arbetat intensivt ett och halvt år och producerat 111 bilder åt sina andliga uppdragsgivare. Utan att vare sig förstå eller kunna förklara de bilder hon hade åstadkommit, då penseldragen hade styrs av ett högre väsen på den andra sidan.

Hilmas skulle nu göra ett fyra års lång uppehåll, då hon inte målade alls - förutom ett porträtt av professorn Knut Ångström vid Uppsala universitet (efter foto). 

Anledningen till detta långa avbrott lär ha varit att hennes mor blev blind och var i behov av mer omvårdnad av sin dotter. Hilma hade då lämnat sin ateljé på Hamngatan och skaffade sig ett litet arbetsrum på Brahegatan i närheten av deras lägenhet på samma gata.

Under sitt arbete med Målningar för templet hade Hilma fått mycket stöd av sina vänner. Även om gruppen De fem hade upplösts, så omgavs hon fortfarande av en krets, som delade hennes ockulta intressen.

De skulle nu tillsammans fortsätta att nedteckna mediala budskap och följa de andliga strömningarna, genom litteratur och föredrag. Speciellt av Annie Besant, som var ledare för det teosofiska världssamfundet, och ledaren för den tyska avdelningen Dr. Rudolf Steiner. I Dr. Steiner såg Hilma en föregångare, som hon skulle komma att följa vid sidan av sina andliga ledare. Även om han nyligen mer eller mindre hade hade avvisat hennes målningar vid ett besök i Stockholm.