Ingen anade, då det begav sig, att Hilma af Klint och hennes livsverk skulle göra henne till Sveriges idag mest internationellt kända konstnär. Men vägen dit var kantad av ett många märkliga händelser. Hon verkar ha haft en änglavakt, som gjorde att hennes alster efter många år blev kända för en större publik. De skulle överleva både översvämningar och bistra väderväxlingar.

Hilma af Klint hade testamenterat alla sina verk till sin brorson Erik af Klint. När markägare ville riva ateljébyggnaden på Munsö, där hon förvarade de flesta av sina målningar, så anlitade brorsonen en lokal snickare för att bygga träkistor att förvara dem i. Det blev hela tretton stycken, varav de flesta hamnade på vinden i huset på Karlavägen där Erik af Klint bodde.

Redan under Hilma af Klints livstid hade finlandsfödde konstnären Olof Sundström blivit intresserad av hennes ovanliga måleri. Han hade besökt henne och fotograferat hennes målningar och börjat katalogisera dem. Ett digert arbete, som sedan skulle komma att bli grundläggande för alla utställningar och böcker om henne och hennes målningar.

"Förteckning över Frk Hilma af Klints efterlämnade verk", och alla hennes anteckningsböcker, ligger också till grund för fortsatt forskning om henne. Det blev en viktig källa för Åke Fant, som på 1970-talet började forska vidare om denna märkliga kvinna och hennes konst. Olof Sundströms katalog var också oumbärlig, när man sedan skulle göra ett bokverk av alla hennes kända verk - en så kallad catalogue raisonné.

En del av Hilma af Klints målningar tycks ha hamnat hos nämnde Olof Sundström, som 1947 arrangerade en utställning med 150 verk av henne. Han var antroposof och riktade sig troligen speciellt till dem. Han kände visserligen till att hennes esoteriska verk inte fick visas förrän tjugo år efter hennes död, men eftersom hon själv hade visat dem på Munsö för de närmaste, så tyckte han nog att det var i sin ordning att visa dem för likasinnade.

Efter att ha stått ut med både översvämning i källaren hos Olof Sundström, och temperaturväxlingarna på vinden hos Erik af Klint, så hamnade träkistorna i början på 1970-talet, av någon anledning, på en gård i Ytter Eneby. Det fanns inget intresse från något museum, så de blev liggande i bortemot tjugo år, innan de fick en plats på ett nybyggt Kulturcentrum i Järna.

Olof Sundströms värdefulla katalog fanns i tre exemplar. Ett av dem tog han med sig till Donnerska institutet i Åbo, då han flyttade tillbaka till Finland. Ett andra exemplar sändes till Uppsala universitet och det tredje behöll av Erik af Klint, som 1972 grundade en stiftelse för förvaltning av Hilma af Klints verk.

Hilma-katalogen på Donnerska institutet var bortglömd i flera år innan det hittades av Sixten Ringbom, senare professor i konsthistoria på Åbo akademi. Han var intresserad av esoterisk konst, speciellt av Kandinsky och dennes intresse för teosofi. Det var genom honom som kuratorn Maurice Tuchman i Los Angeles fick kännedom om Hilma af Klint och hennes verk. Tuchman kontaktade då Erik af Klint, dåvarande ordföranden i Hilma af Klints stiftelse. Han blev så intresserad att han kom till Sverige och för att med egna ögon se hennes målningar. Tuchman förstod direkt att resan inte hade varit förgäves.

Ett urval av Hilma af Klints målningar fraktades på hösten 1987 den långa vägen till Kalifornien, där de för första gången skulle visas för en större publik på utställningen The Spiritual in Art: Abstract Painting, 1890-1985 på Los Angeles County Museum - från mitten av december och en månad framåt.

Sensationen var ett faktum och hennes utställda målningar rönte stort intresse. Det var som i en saga - som när någon slog igenom från att ha varit helt okänd. Utställningen har dokumenterats i en diger bok, där både Sixten Ringbom och Åke Fant har medverkat med var sin artikel.

Utställningen vandrade sedan vidare till Chicago och Museum of Contemporary Art. Sedan till Holland, där den visades på Gemeentemuseum den Haag på hösten 1987. Men Hilma af Klints framgångsrika segertåg var bara i sin linda.

Under tiden hade också en viss Maaretta Jaukkuuri fått nys om Ringboms katalog med Hilmas af Klints alster. Som utställningschef på Nordiskt Konstcentrum i Helsingfors blev hon intresserad av det omfattande innehållet. Speciellt de akvareller som fanns listade, och som inget hade sett tidigare.

Det dröjde inte länge förrän också hon kom till Ytter Eneby för att stilla sin nyfikenhet. Hon kunde knappt tro sina ögon när verk efter verk togs fram ur kistorna och förevisades henne. Osannolikt, orealistiskt och oförglömligt.

Över hundra målningar lånades ut och fraktade till Helsingfors, där de efter konservering ställdes ut på Sveaborg där Nordiskt Konstcentrum hade sina lokaler. Hilma af Klints första soloutställning öppnade i augusti 1988.

Denna utställning - "Hilma af Klints hemliga bilder"/"The Secret Pictures by Hilma af Klint" - vandrade sedan vidare till flera orter i Norden och visades även på ett galleri i New York.

Men skulle dröja ända till hösten 2013 innan Hilma af Klint fick sitt stora genombrott hos en bredare publik. Då öppnade nämligen Moderna Museet i Stockholm hennes första stora retrospektiva utställning. Det blev den mest välbesökta utställningen med en svensk konstnär i museets historia.

Här visades bland annat De tio största samlade för första gången. De gigantiska formaten i den färgsprakande färgskalan fick folk att tappa andan. Förutom hennes Målningarna till templet presenterades också andra verk, som förklarar hennes stora intresse i ämnen som biologi och geometri. Hon knyter också ihop det synliga och det osynliga.

Man kunde också se hur hon förändrades med tiden - från att ha varit en duktig porträtt- och landskapsmålare till att fängslas av spiritismen, sedan teosofin och slutligen antroposofin.

Efter den succéartade turnén i Europa var det nu dags att också övertyga folk i USA om Hilma af Klints storhet som abstrakt andlig målare. Och det var inte vilket engagemang som helst - utan av ett världens främsta museer för modern konst, nämligen Guggenheims i New York, I den divisionen spelade bara Museum of Modern Art (MoMA) i New York, Centre Pompidou Paris och Tate Modern i London.

Utställningen ”Hilma af Klint - Paintings for the Future” öppnade i oktober 1918 och satte publikrekord på ca 600 000 besökare. Utställningskatalogen såldes i 30 000 exemplar - också det ett rekord.

Guggenheims snäckformade och tempelliknande byggnad var som gjord för Hilma af Klints målningar. Det var något i den här stilen som hon hade drömt om. Ett tempel i form av konstgalleri, som leder besökarna runt-runt och upp-upp mot himlen.

Hilma af Klints utställning hyllades överlag av amerikanska konstkritiker. Den anrika amerikanska tidskriften Paris Review skriver att hennes målningar kräver att vi skriver om den abstrakta konstens historia. I New York Magazine kunde man läsa …att af Klint var den första moderne konstnären som målade abstrakt. …bland de mest förföriskt kusliga och fantasifulla verken under det senaste århundradet. New York Times skrev att målningarna känns oerhört samtida, som om de hade skapats igår.

Efter succén i New York av ”Hilma af Klint - Paintings for the Future" vandrade den sedan vidare till Museum of Contemporary Art i Los Angeles, så att även västkustens konstälskare fick tillfälle att delta i segertåget.

Redan innan vandringsutställningen i USA hade 130 av Hilma af Klints verk visats i Sydamerika på Associação Pinacoteca Arte e Cultura-Apac i São Paulo, Brasilien. Och efter sin USA-turné var det dags för Sydney i Australien, där man på Art Gallery of New South Wales ställde ut 128 av hennes alster under våran sommar 2021. Året innan var det dags för ännu en stor utställning i Sverige, när 225 verk visades på Moderna Museet i Malmö under rubriken: Hilma af Klint - Konstnär, forskare, medium.

Det här var bara ett utdrag ur en lång lista på orter och museum som har haft besök av Hilma af Klint och hennes konst. Men det har inte varit några större utställningar på de mest kända moderna museerna i Europa, som Centre Pompidou i Paris och Tate Modern i London - de har bara visat upp några enstaka verk. Något som dock inte har hindrat att Hilma af Klint har blivit känd och omtalad över hela världen.