Sigrid Hjertén & Isaac Grünewald

Nervkollapsen.

Uppbrottet från Paris på vårvintern 1932 blev för mycket för Sigrid -  både fysiskt och psykiskt. Själv menade hon efteråt att det var allt bestyr med flyttningen som var orsaken, men var det nog också det faktum att hon måste lämna sitt älskade Paris för att bosätta sig i björnrikets Stockholm.

Hur som helst, så var hon så medtagen att hon fick ta flyget till Sverige. Hon landade på Malmö flygplats Bulltofta, där hon togs emot av Isaacs syster Anna, som bodde där med sin familj. Där stannade hon några dagar för att återhämta sig innan hon skulle resa vidare med tåg till Stockholm. I Malmö utsattes hon för ännu en chock, då Anna berättade att hennes älskade halvsyster halvsyster Karin hade tagit livet av sig. Det var alltså en minst sagt förkrossad Sigrid som kom till Stockholm och tog in på Strand Hotel.

"Vy över Stockholm", u. å. av Isaac Grünewald.

"Sigrid på soffan", u.å. av Isaac Grünewald.

Isaac insåg direkt att Sigrid var så illa däran att hon måste ha hjälp. Kanske var det han själv som var problemet? För en gångs skull skulle han rannsaka sig själv, han hade ju aldrig på allvar lyssnat på Sigrid när hon hon hade klagat på familjelivet och sin ensamhet i Paris.

Men så här kunde det ju inte fortsätta, så efter att ha konsulterar läkarexpertis ansökte Isaac om en plats på hospitalet Konradsberg - Stockholms Psykiska Sjukhus - eller Dårarnas slott som elaka tungor kallade det.

När Isaac hade fyllt i alla nödvändiga formulär blev Sigrid inskriven som patient den 31 mars 1932. Överläkaren Viktor Wigert ställde ganska omgående diagnosen schizofreni - en psykisk sjukdom med en vag och tänjbar definition på den tiden, men vars symptom brukade förenas med vanföreställningar, hallucinationer, betendestörninngar, inbillning...

"igrid Hjertén blev inatagen på Konradsbergs, Stockholms psykiatriska sjukhus på våren 1932.

Konradsbergs, Stockholms psykiatriska sjukhus - ”Dårarnas slott” för de elaka.

Konradsbergs, Stockholms psykiatriska sjukhus - ”Dårarnas slott” för elaka tungor.

Schizofreni är en lurig sjukdom. Det är svårt att avgöra när dess första symptom framträder och vad som senare är orsaken till att den utlöses med kraft. I Sigrids fall skulle det kunna vara de påfrestningar hon utsattes för i samband med flytten från Paris.

Hon påstod också att hon kände sig förföljd och trakasserad både i Paris, Malmö och Stockholm. Hon såg fiender och komplotter överallt. Hon utsattes för elektriska strömmar och trodde även att man planerade att förgifta henne.

Men långt tidigare, än när de här sanningarna uppenbarade sig, hade hon varit utsatt för oförklarliga händelser. Men hon hade också varit sjuk på riktigt: Difteri och scharlakansfeber när hon var yngre. Varbildning i tänderna och svåra menstruationer hade plågat henne senare i livet. Det senare hade också inneburit störningar i samlivet.

"Blomvas", 1932 av Isaac Grünewald.

"Stilleben med frukt", u.å. av Isaac Grünewald.

"Ateljéhörna II", 1932 av Isaac Grünewald.

Vid årsskiftet 1921-1922 hade Isaac tillträtt sin befattning som tillförordnad professor i måleri på Konstakademien i Stockholm. Det kan tyckas vara ett ödets ironi. Hans första utbildning var ju i Konstnärsförbundets skola, som hade startats av opponenterna till Konstakademien, eftersom de ansåg att Akademiens syn på konst var förlegad.

Därefter studerade han på Académie Matisse i Paris och fick smak på det expressionistiska, något som Konstnärsförbundet inte kunde förlika sig med. Och nu var han alltså tillbaka, som professor i måleri på Konstakademien, där allt började. Men nu var det andra tongångar i AkademienIsaac hade själv 1926, som förste modernist, valts in som ledamot och medverkat till att göra den expressionistiska konstriktningen salongsfärdig.

"Porträtt av prins Eugen",1932 av Isaac Grünewald.

Isaac i ateljén på Katarinavägen i början av 1930-talet.

Isaac hade nu 1932 tillträtt sin tjänst som professor i måleri på Konstakademien i Stockholm.

"Vy över Söder" (Katarinavägen), 1932, av Isaac Grünewald.

"Katarinavägen upp emot Fjällgatan", u.å. av Isaac Grünewald.

Isaac i ateljén på Katarinavägen i början av 1930-talet.

Isaac i ateljén på Katarinavägen i början av 1930-talet.

Isaac försökte koppla bort tankarna runt det tragiska med Sigrids sjukdom. Han började skriva artiklar i tidskriften Konstrevy. Både om sin egen och andras konst. Men även om han var bekymmrad för Sigrid, så uppvisade han utåt en enastående entusiasm och optimism.

Tidskiften Konstrevy startades av Gösta Olson, som också var ägare till Svensk-Franska konstgalleriet. Han var tidskriftens allt-i-allo de första åren och hade som proramförklaring: Vårt land är för närvarande helt i avsaknad av ett periodiskt organ för bildande konst, som vänder sig till publiken utanför de konsthistoriska  fackmännens krets. Denna för det just nu särdeles livliga konstintresset mycket kännbara brist vill Konstrevy söka fylla.

När Gösta Olson inte längre orkade med både tidskriften och sitt galleri, lämnade han 1933 över rodret till Ingrid Rudbeck-Zuhr, som var redaktör för Konstrevy under de följande tjugo åren.

Tidskriften Konstrevy. Ett eftertraktat forum för konstälskare, som skulle ges ut ända till 1970.

Tidskriften Konstrevy. Ett eftertraktat forum för konstälskare, som skulle ges ut ända till 1970.

Efter ett par månader efter att Sigrid hade omhändertagits på Konradsberg, skriver Isaac till sonen Iván, som hade stannat kvar i Paris för att där utveckla sitt eget måleri: 

Med mamma är det ungefär likadant. Hon har visserligen släppt förföljelseidéerna, men i stället så har hon perioder då hon är alldeles förlamad, då hon varken kan tala eller röra sig. Jag besöker henne varje dag och har med mig mat. Ibland måste jag mata henne då hon inte kan lyfta händerna en gång. När det är vackert väder bär jag ner henne i bilen och kör ut  till Drottningholm. Då händer det att hon vaknar upp och börjar prata lite. Då är hon alldeles klar som förut. De dagar hon är klar målar hon underbart vackert. Bättre än på länge. Men professor Wigert säger att det är svårt att veta hur det kan gå. Och därför har han börjat med en mycket svår och smärtsam behandlingsmetod. 

Man sprutar in svavelinjektioner på henne så hon ska få malariafeber. Det har botat flera fall. Frågan är bara om hon orkar. I söndags var hon mycket sjuk, så man måste göra ett uppehåll. Igår var hon mycket trött. Men det lilla hon talar är mycket redigt och klart. När jag läser upp dina kort till henne och mig följer hon med och jag ser att hon blir glad. Professorn säger att hennes intelligens är alldeles oberörd. Det är en viljesjukdom. Hennes vilja är försvagad i mycket hög grad, så hon orkar inte arbeta emot när hon får sina hallucinationer. Det är därför man försöker med febermetoden. Det är för att hennes kropp ska reagera automatiskt.

Efter att Isaac hade skickat sitt brev till Iván blev Sigrid mycket sämre. Hon hade fallit i dvala som ingen lyckades väcka henne ur. Isaac besökte henne dagligen och försökte med alla medel att komma i kontakt med henne, men hon bara låg där och var helt frånvarande. Och så skulle det se ut under ett helt år framöver.

Isaac var nu minst sagt bekymrad och umgicks faktiskt med tankar om att han skulle förlora henne. Samtidigt var han ju tvungen att ta sitt uppdrag som professor på Konstakademien på stort allvar. Eleverna betydde mycket för honom den här svåra tiden och han såg fram emot att träffa det unga målargardet varje dag: Det är väl lösenordet för all lärargärning. För att uppnå verklig kontakt med konstungdomen krävs nog ett stort mått av levande intresse för och tro på det nya, det vardande.

Isaacs antagonist Ossian Elgström börjar återigen göra sin stämma hörd. Här med ett nazistiskt självporträtt i  Söndagsnisse - Strix 1932.

Isaacs antagonist Ossian Elgström börjar återigen göra sin stämma hörd. Här med ett nazistiskt självporträtt i Söndagsnisse - Strix 1932.

Nazistiskt valmöte 1932 samlar en stor folkmassa framför Berlins katedral. Även i Sverige hade många nazistiska drömmar börjat vädra morgonluft. Det bådade inte gott för landets judar som Isaac Grünewald.

Nazistiskt valmöte 1932 samlar en stor folkmassa framför Berlins katedral. Även i Sverige hade många nazistiska drömmar börjat vädra morgonluft. Det bådade inte gott för landets judar som Isaac Grünewald.

Det här året blev som ett förlorat år för både Isaac och Sigrid. Hon låg fortfarande i dvala och han var mest orolig för hennes tillstånd. Han målade själv inte så mycket under året. Den mest kända målningen  från 1932 är ett porträtt av prinsessan Ingrid, senare drottning av Danmark. Målningen är känd som ett ovanligt porträtt av en kunglighet: Så avbildar man väl inte en prinsessa - utan all värdighet.

Isaac hade redan efter kort tid som professor blivit ifrågasatt av sina belackare. Han gick i svaromål med stöd av sina elever: De vill peta mig från Konstakademien, det är Herman Görings svåger Eric von Rosen, som tycker att det var ett misstag att utnämna en jude till professor. Jag skall integreras och inte handskas med nationella värden som måleriet. Nej, bort med Grunewald från akademipulpeten, där behövs en svensk. Jag som trodde att jag var svensk!

"Prinsessan Ingrid", 1932 av Isaac Grünewald.

Extremhögerns Eric von Rosen ifrågasatte utnämningen av en jude som professor på den svenska Konstakademien.

Extremhögerns Eric von Rosen ifrågasatte utnämningen av en jude som professor på den svenska Konstakademien.

Den högt uppsatte nazistledaren Herman Göring var gift med en svägerska till Eric von Rosen, som han hade stort inflytande på.

Den högt uppsatte nazistledaren Herman Göring var gift med en svägerska till Eric von Rosen, som han hade stort inflytande på.

Efter att ha besökt Sigrid så gott som dagligen, och blivit förvissad om hennes tillstånd, insåg Isaac till slut att hon inte kunde följa med på sommarens målarresa till sydliga breddgrader. Han hade fortfarande kontakt med Bojan, även om de heta känslorna hade blivit betydligt svalare. Nu skulle hon få axla rollen som Stand-in för Sigrid på den stundande resan. Han kunde inte tänka sig att resa ensam och skriver till BojanDen enda som jag kan finna tröst hos. Min längtans unika ros.

Enligt sonen Iván hade detta svekfulla val av ressällskap (en älskarinna) godkänts av hans mamma - bara hon inte gjorde anspråk honom! Kunde det vara så, att hon inte var vid sina sinnens fulla bruk?

"Madame Suzanne Nordling", 1933 av Isaac Grünewald.

"Den gamla fästningen, Collioure", u.å. av Isaac Grünewald.

"Fiskebåtar på stranden - Collioure", 1933 av Isaac Grünewald.

När Isaac och Bojan reser söderut med Corden, får Iván överta den ansvarsfulla uppgiften att besöka och vaka över sin mamma Sigrid.

Bilresan söderut gick via Paris ner till fiskeläget Collioure, där Isaac - liksom en gång hans läromästare Matisse - skulle hitta många målarvärda scener. På stranden, fiskebåtarna, klipporna, borgen... Det märktes tydligt att Isaacs hunger efter det fria måleriet var stor - efter en lång tids stiltje - då han producerade en hel del bilder härifrån.

"Utsikt från balkongen - Medelhavet", u.å. av Isaac Grünewald.

"Fiskebåt", 1933 av Isaac Grünewald.

"Fiskebåtar - Collioure", u.å. av Isaac Grünewald.

"Vid standkanten, Collioure", u.å. av Isaac Grünewald.

"Medelhavsmotiv", u.å. av Isaac Grünewald.

"På stranden", u.å. av Isaac Grünewald.

"På stranden", u.å. av Isaac Grünewald.

"Näten rensas", u.å. av Isaac Grünewald.

Efter några dagar i Collioure fick Isaac för sig att korsa gränsen till Spanien. Den var ju inte alls långt, bara några mil: 

Jag slängde kappsäcken och målarskrinet i bagageluckan och tidigt en het julimorgon gled Jag i min blå fågel över gränsen och fram över Spaniens glödande jord. Med svårigheter slet jag mig loss från det fascinerade Barcelona och fräste iväg allt vad den koboltblå Corden förmådde, på den breda och som det tyckes finfina autostradan.

Vägen var här och där förrädiskt trasig och i full fart slog jag i ett djupt hål, omöjligt att upptäcka i det lodräta intensiva skuggfria solskenet. Pang, klipptes mina fjädrar av och så låg karossen direkt på axeln. Kartan visade på en liten by vid en byväg. Jag lyckades hasa och halta bilden fram till den uråldriga byhålan och efter två dagar hade Ernst Josephsons bysmeder smitt präktiga nya fjädrar åt Corden. Och efter en flaska sprakhett vin, skildes jag från mina svartmuskiga vänner och gungade vidare.

Ernst Josephsons "Spanska smeder" (1881), som Isaac Grünewald.refererar till i sin berättelse om bilhaveriet.


"Ryttare i sydländskt landskap", u.å. av Isaac Grünewald.

"Pärlemorskimrande berg - Alhambra", 1933 av IIsaac Grünewald.

"Sydländskt landskap", u.å. av Isaac Grünewald.

"Spanskt landskap, Malaga", u.å. av Isaac Grünewald.

"Malaga", u.å. av Isaac Grünewald..

"Sydländskt landskap", u.å. av Isaac Grünewald.

"Landskap", u.å. av Isaac Grünewald.

Resan gick längre och längre söderut. De passerade både Barcelona och Malaga, när de till slut hamnade i den gamla hamnstaden Cádiz i AndalusienSpaniens sydkust. Då hade den blå fågeln fått bekänna färg, sträckan den hade avverkat från Collioure är omkring 140 mil.

I Cádiz skulle de stanna ett tag och Isaac, som älskade att avbilda stränder och badliv, fick nu sitt lystmäte. Speciellt fascinerad var han av den färgstarka blå pergolan som löpte utefter stranden. Den skulle återkomma i flera av hans målningar härifrån.

"Strand, Cádiz", 1933 av Isaac Grünewald.

"Den blå pergolan", 1933 av Isaac Grünewald.

"Den blå pergolan II", 1933 av Isaac Grünewald.

"På stranden, Cádiz", 1933 av Isaac Grünewald.

"Badliv", u.å. av Isaac Grünewald.

"Morgon-ebben i Zaraus", u.å. av Isaac Grünewald.

"Det svarta berget - Zaraus", 1933 av Isaac Grünewald.

"Åskväder - Zaraus", u.å. av Isaac Grünewald.

"Orio Spanien", 1933 av Isaac Grünewald.

"Grönt hav och violett himmel - Spanien", 1933 av Isaac Grünewald.

När det var dags återfärd gick resan norrut och mot Atlantkusten. Den sista anhalten i Spanien var  fiskeläget Orio, där Isaac bland annat målade ett annalkande oväder.

Gränsen till Frankrike  passerades då man tog sig över floden Bidasao innan den rinner ut i Biscayabukten, mellan det spanska Hondarribia och franska Hendaye. Resan går vidare utmed kusten till den populära kur- och badorten Biarritz, där Isaac passar på att föreviga badlivet på stränderna.


"På stranden", 1933 av Isaac Grünewald.

"Strandtält i Biarritz", 1933 av Isaac Grünewald.

Även om en orolig Isaac, näst intill dagligen under sin resa, hade haft kontakt med Iván och förhört sig om Sigrids tillstånd, så ville han efter hemkomsten med egna ögon bilda sig en uppfattning. När han och Iván besöker henne en tidig höstdag skulle de se en klar förbättring - hon hade till med börjat tala lite igen.

Isaac trodde benhårt på, att bara hon kom igång att måla igen så skulle hon bli ännu bättre. Han inredde hennes privata rum på sjukhuset som ateljé och ställde dit en del av hennes tidigare målningar, som hon kunde göra nya versioner av.

Det skulle ta sin tid, men med Isaacs hjälp började Sigrid att måla så smått igen. När hon fyllde år i slutet av oktober hade Isaac med sig blommor, som hon genast ville avbilda.

"Blommor i vaser", 1933 av Sigrid Hjertén.

"Födelsedagsbuketter", 1930-talet av Isaac Grünewald.

"Blomster", u.å. av Sigrid Hjertén.

"Blomsterprakt - Stilleben", u.å. av Isaac Grünewald.

Isaac refererar sitt besök för Iván: Du skulle sett med vilken intensitet hon målade. Trots hennes dåliga arm och hand arbetade hon med full fart och jag hade fullt upp med att klämma ut nya färger... Och hon gjorde på en timme ett väldigt stiligt friskt blomsterstilleben... det var väldigt roligt att se hur belåten hon var med att arbeta.

"Blomsterstilleben", ca 1933 av Sigrid Hjertén.

"Auvergne, landskap med regnbåge", 1933 av Sigrid Hjertén. En ny tolkning av en äldre målning från samma plats.

En bit in i november var Sigrid i full gång med att producera. Hon gjorde många blomstermotiv, men också varianter och nya tolkningar av sina tidigare målningar som var betydligt mer kraftfulla. Hon gick därmed in i en andra gyllene period som målare. Den första, helt annorlunda, var ju på 1910-talet. Hon hade gjort resan från en enastående kolorist till en spännande expressionist via en ganska medelmåttig period.

Bland de äldre målningarna, som hon gjorde i nya versioner fanns Den lilla gatan, Cagnes (1920), som nu fick heta Gatubild, Cagnes och Kalkstensklippan i St Aubin (1921), som i sin nya version blev Kritklippor i Bretagne.

"Cervo di Liguria", 1933 av Sigrid Hjertén (en mustigare variant av en tidigare målning).

"Kritklippor i Bretagne" , 1933 av Sigrid Hjertén.

"Den blå kärran", ca 1933 av Sigrid Hjertén.

"På stranden i Alassio", 1933 av Sigrid Hjertén (troligen efter befintliga skisser).

"Utsikt från terrassen", 1933 av Sigrid Hjertén.

Sigrid gjorde också några riktigt bra målningar från Collioure. Motiv som vi inte sett tidigare och som hon måste ha hämtat inspiration till i skisser och minnesbilder från hennes och Iváns besök 1929. Hon kunde också ha tagit del av Isaacs målningar härifrån.

Det verkar som att hon hade fått förnyad kraft och spänst i sina målningar efter uppvaknandet. Färgerna var starkare och motiven var mer dramatiska än tidigare. Kanske ville hon ta igen allt efter sitt förlorade år?

Det finns de som hävdar att de målningar som Sigrid gjorde de här senare åren är bland de bästa hon har gjort någonsin.

"Spetsknypplerskor, Le Puy", 1933 av Sigrid Hjertén.

"Fiskebåtar i Collioure", 1933 av Sigrid Hjerten.

"Vid torget i Cassis den 14 juli", ca 1932 - 1933 av Sigrid Hjertén.

Isaac matade Sigrid med nytt material hela tiden - färger, dukar, pannåer och inspirationskällor i form av tidigare målningar och skisser. Hon formligen sprutade ur sig nya oljemålningar med äldre underlag som grund. 

Hon gjorde bland annat flera nya bilder från Auvergne och en ny version av nationaldagen Den 14 juli. Även Bar Côte d'Azur, Åsnevagnen och Under trädet finns i tidigare versioner.

"Bar Côte d'Azur", 1933 av Sigrid Hjertén.

"Gatubild - Cagnes", 1933 av Sigrid Hjertén.

"Sydländskt landskap", u.å. av Sigrid Hjertén.

"Den gamla bron i Auvergne", 1933 av Sigrid Hjertén.

"Landskap Auvergne", 1933 av Sigrid Hjertén.

"Dramats födelse" (del av), 1933 av Isaac Grünewald (Skissernas museum).

"Bergskedjorna", 1933 av Sigrid Hjertén.

"Isaac röker pipa", 1933 av Sigrid Hjertén.

Det fanns inget slut på Sigrids målarhunger denna höst. När inte hennes egna äldre målningar och skisser inte räckte till, så gav hon sig på tidigare verk av Isaac. Hon gjorde sina egna tolkningar av hans  illustrationer till Verner von Heidenstams Vallfart och vandringsår.

I jämförelse med Isaacs ganska tama akvareller är Sigrids målningar i olja betydligt färgrikare och mer kompakta. De andas både beslutsamhet och frigjordhet utan kompromisser.

"Odalisk", u.å. av Isaac Grünewald.

Illustration till Verner von Heidenstams diktverk

"Orientalisk gatuscen", 1933 av Isaac Grünewald.

"Ja, du är tung", 1933 av Sigrid Hjertén. Efter Illustration av Isaac Grünewald till Verner von Heidenstams diktverk "Vallfart och vandringsår".

"Intåget (Karneval)", 1933 av Sigrid Hjertén. Efter Illustration av Isaac Grünewald till Verner von Heidenstams diktverk "Vallfart och vandringsår".

"Negressen och de vita elefanterna", 1933 av Sigrid Hjertén. Efter Illustration av Isaac Grünewald till Verner von Heidenstams diktverk "Vallfart och vandringsår".

"Danserskor", 1933 av Sigrid Hjertén. Efter Illustration av Isaac Grünewald till Verner von Heidenstams diktverk "Vallfart och vandringsår".

Julen nalkas och Isaac har flyttat in i den nya våningen under ateljén på Katarinavägen. Han skriver till Iván och berättar hur mycket hans mamma arbetar, hur duktig hon är och vilka framsteg hon gör: De mest underbara saker, du skulle bli förvånad om du såg henne nu. Hon talar fullständigt klart och vidrör inte några sjukliga symptom. Professor Wigert visade sig ha största hopp om henne och ansåg att hon skulle må bra av att komma ner till Rivieran så fort vädret tillät... 

Sigrid var nu i så bra skick att hon fick permission från sjukhuset och skulle få tillbringa julen tillsammans med Isaac i den nya lägenheten. Hon skulle nu också få träffa en del gamla vänner, bland andra paret Thiel och konstkritikern Erik Wettergren, som alla berömde henne för hennes senaste målningar.

"Stockholmsvinter - Stadshuset och Riddarholmskyrkan", 1933 av Isaac Grünewald.

"Katarinavägen en vinterdag", ca 1933 av Isaac Grünewald.

"Stadshuset och Riddarholmskyrkan", ca 1933 av Isaac Grünewald.

"Stockholmsvinter - Slussen", 1933 av Isaac Grünewald.

"Parisiskan,1933 av Sigrid Hjertén.

"Blommor i blå vas (Röda och gula blommor)", 1933 av Sigrid Hjertén.

"Blomsterstilleben", 1933 av SIgrid Hjertén.

"Liggande odalist", 1933 av Sigrid Hjertén.