Sigrid Hjertén & Isaac Grünewald

Sicilien.

Efter att ha firat julen tillsammans med Isaac och deras närmsta vännerna var Sigrid tillbaka på sjukhuset i början januari 1934. Under permissionen hade hon och Isaac diskuterat en eventuell målarresa tillsammans. De hade då kommit fram till att Nice var det bästa tidigt på våren. Dit kunde man ju flyga och där fanns ju all material i form av färg och dukar lätt tillgängligt.

På sjukhuset fortsatte Sigrid att envetet göra nya färgstarka oljemålningar av sina tidigare alster och skisser. Hon arbetade fem timmar om dagen och kände sig piggare än på mycket länge.

"Fruktträd i Bretagne", 1934 av Sigrid Hjertén.

"Den blå båten, Collioure", 1934 av Sigrid Hjertén.

"Medelhavsmotiv med blå båt" , u.å. av Sigrid Hjertén.

Det verkar som Sigrid inte riktigt litar på Isaac och de resplaner som de hade diskuterat i julas. Men hon ville ju så gärna komma söderut för att få inspiration till helt nya målningar. Så hon vände sig till sonen Iván, som väl hade gett henne ett halvt löfte om att göra en målarresa med henne. Hon skriver till honom Paris:

Käre lille Iván, Jag är så glad att du vill vara med mig i Menton. Det skall bli så härligt. Jag är snart färdig med mina tänders lagning och kan då resa ut. Så kan vi arbeta tillsammans... Jag har sett dina tavlor och är så imponerad av dem... Ännu är dagen för resan (ej) bestämd. Under tiden arbetar jag väldeliga och pappa är så nöjd därmed... Jag mår mycket bra och har mycket mera krafter nu... Det skall bli mycket skönt komma ut nu och få se något nytt att måla då jag snart har kopierat alla mina tavlor i större format. Det roligaste är ändå att få träffa min lille pojke igen och vi skola ha det så skönt tillsammans...

"Blommor vid fönstret", 1934 av Sigrid Hjertén.

"Blomsterstilleben," 1934 av Sigrid Hjertén.

"Fiskebåtar i Collioure", u.å. av Sigrid Hjertén.

Efter några veckor besökte Isaac Sigrid för att ta ut henne på en de vanliga utflykterna i Corden. När han kom in på hennes rum blev han helt stum av vad han fick se. Hon hade gjort mest fantastiska blomsterstilleben - bra arrangerade, fina friska färger i harmoni och målade med en självklar beslutsamhet i kraftfulla penseldrag. 

Den 12 februari blev Sigrid försöksutskriven, och fick vistas hemmet på dagarna, och den 12 mars blir hon utskriven på riktigt och fick lämna sjukhuset. Men professor Wigert höjde ett varningens finger. Visserligen var hon bättre, men Schizofreni var en obotlig sjukdom och de skulle vara glada om hon fick vara någorlunda frisk något år framåt.

"Blommor i blått", 1934 av Sigrid Hjertén

"Rosa stilleben", u.å. av Sigrid Hjertén.

"Stilleben med vårbomster i vas", u.å. av Sigrid Hjertén.

"Stilleben med blommor", u.å. av Sigrid Hjertén.

I februari blev Isaac än en gång påmind om sitt judiska ursprung och att inte var någon riktig svensk. Han hade redan 1923 sökt medlemskap i Konstnärsklubben. En konservativ förening enbart för män. Då röstades hans ansökan ner av majoriteten - en oriental kan vi inte tolerera. Men några år senare blev han inte bara medlem, utan också vice ordförande i nämnda herrklubb.

Denna fredagskväll var det dags att välja en ny ordförande. Valet stod mellan Isaac Grünewald och Anselm Schultzberg. Redan i farstun möts deltagarna av den nu aktive nazisten Ossian Elgström, som delade ut propaganda inför valet: Rösta svenskt ikväll: giv ditt namn till en som tänker svenskt, handlar svenskt och är svensk. Ditt ansvar är stort. Glöm ej att konsten icke är internationell utan nationell.

Det slutade med att Schulzberg blev vald som ordförande. Men då reser sig Isaac upp och läser vad som står på Elgströms blad. Ett par av deltagarna skriker då illa valda okväden till Isaac, som vänder sig mot församlingen: Ska vi behöva lyssna på det här? Redan för tio år sen nekade man mig medlemskap, jag passade inte in. Är det fortfarande så?

"Dödskalletecknaren Ossian Elgström",  av Arvid Fougstedt.

Elgström närmar sig hotfullt Isaac, som reagerar med smockan hängande i luften. Elgström skriker: Den djävla juden ska få på käften. Isaac hindras från att agera med sin berömda Bohusstins-smocka och om inte ordförandens hade ingripit hade mötet urartat i kalabalik.

Under tiden utspelades en ordväxling med idel starka meningar: De skulle ha behållt dig på Långholmen! Du är ett avskum! Som Isaac replikerade med: Och jag som trodde att klubben kom till för konstnärlig gemenskap.

Elgström gör då den välkända Hitler-hälsningen och säger: Ni judar borde förstå vår kamp för svensk kultur, ni borde vara tacksamma att ni får bo i vårt land. Varpå Isaac får sista ordet: Så Sverige är inte mitt land och jag kan aldrig bli svensk. Ska ni göra som de gör i Tyskland, utrota alla som inte ser svenska ut i era ögon? Finns det verkligen något samband mellan en konstnärs bilder och ens härkomst.

Ossian Elgström delade ut propaganda när en ordförande skulle väljas till Konstnärsklubben. Han menade på att en jude som Isaac Grünewald inte var lämplig, det måste vara en svensk ledare - som om att Isaac inte var svensk. 


Ossian Elgström var urtypen för en svensk nazist, som ansåg att judar var ett pack av en sämre ras. Han var en av de allra värsta som gjorde livet surt för Isaac.


Ossian Elgström var medlem i flera högerextrema grupper under andra världskriget: Gymniska förbundet, Samfundet Manhem, Riksföreningen Sverige-Tyskland och Svensk opposition.

När Sigrid kom hen till Katarinavägen ordnade Isaac med ett rum i lägenheten, som fick bli hennes egen ateljé. Den stora ateljén ovanför var helt belamrad av Isaac själv med hans arbeten inför hans stora utställning på Liljevalchs i slutet av mars.

Från sin lilla ateljé hade hon nu som tidigare en härlig utsikt över Stadsgården och vad som hände där och i omgivningarna. Hon återkommer nu till sina äldre motiv med en förkärlek till lyftkranar, med den skillnaden att de nu oftast är rostfärgsröda.

Nu fick hon också sitt första uppdrag efter insjuknandet. Hon skulle göra ett porträtt av Signe Henschen, som hade beställts av hennes far, den kände konstsamlaren och mecenaten Ernest Thiel.

"Porträtt av fru Signe Henschen", 1934 av Sigrid Hjertén.

"Nature morte med glashund", 1934 av Sigrid Hjertén.

"Tulpaner mor blå fond (Blomsterstilleben)", 1934 av Sigrid Hjertén.

"Interiör med dyschatell", ca 1934 av Sigrid Hjertén.

"Blomsterstilleben med tupp och glashund ", 1934 av Sigrid Hjertén.

Sigrid Hjertén i ateljen på Katarinavägen 1934.

Sigrid Hjertén i sin ateljé på Katarinavägen, 1934.

"Skeppsbron i rött", 1934 av Sigrid Hjertén.

"Utsikt mot Stadsgården och Gamla stan", ca 1934 av Sigrid Hjertén.

"Vy från ateljén", u.å. av Isaac Grünewald.

"Vy över Katarinavägen", u.å. av Isaac Grünewald.

"Mot aftonen i Stadsgården", 1934 av Sigrid Hjertén.

I april fick Sigrid besök av Cecile Brunius - änka efter deras vän och förespråkare, konstkritikern August Brunius. Hon skriver efter sitt besök att Sigrid nu målar varje dag::

Det är ingen tom fras när hon i dessa veckor säger, att hon under våren målat sitt livs bilderbok... sextio tavlor på sextio dagar - en oerhörd prestation! Utsikten från fönstren vid Stadsgården i rosig morgondimma, i blånande kvällsljus, med lyftkranens mönjeröda skelett som delar in den bubblande rytmen av ångbåtsrök, ånga och lätta moln. Skeppsholmskyrkans mörka kalott i all den leende blondheten över strömmens solsken - tulpanernas blå sidendagrar upprepade av vattnets blanka blåhet. 

"Gråväder", 1934 av Sigrid Hjertén.

"Den stora röda lyftkranen", 1934 av Sigrid Hjertén.

"Den röda trähästen," 1934 av Sigrid Hjertén.

Fortsättning på Cecile Brunius text:

Överallt en skenbart lekfull men beundransvärt fast komposition, där små alldagliga föremål, trähästar, blomkrukor, båtarnas lossade last ger ett anslag i närbild som upprepas längre bort: färgens egen, lysande struktur som ger form, kontur, avstånd, ljus, vittnar om en teknisk skicklighet, en enhet i uttryckssättet som endast kan vara resultatet av mycken erfarenhet. Och teoretisk färgkunskap. Om åren i Paris, om den franska provinsens små städer, om Auvergnes rullgardinslandskap och om de solbelysta sandsträndernas Bretagne och vid Rivieran berättar dessa bilder, som för varje dag som går ger en mera samlad och rikare fasetterad bild av en sällsynt förnäm och sällsynt ursprunglig konstnärspersonighet.

"Den röda lyftkranen", ca 1934 av Sigrid Hjertén.

"Lastångare, Stadsgården", 1934 av Sigrid Hjertén.

"Sol över hamnen", 1934 av Sigrid Hjertén.

"Utsikt över skeppsbron – Vinter i Stockholm", 1934 av Sigrid Hjertén.

"Utsikt över Skeppsbron", ca 1934 av Sigrid Hjertén.

"Trähästar och tupp", 1934 av Sigrid Hjertén.

Isaac firade tjugofem år som konstnär med en jubileumsutställning på Liljevalchs, med vernissage den 29 mars 1934. Han visade då upp inte mindre än 1600 av sina verk från seklets början till helt färska alster. Förutom oljemålningar, guacher, akvareller, pasteller och teckningar, omfattade utställningen också illustrationer till böcker och annat, skisser till monumentalmålningar och scenografier-kostymer till teaterföreställningar...

Isaac passade nu på att visa upp en helt ny version av utsmyckningen till det så omdebatterade vigselrummet i Stockholms rådhus. Det var ett skissat förslag på kartonger i samma storlek som det var tänkt i slutligt utförande: I all tysthet har jag arbetat med dem, hur det hela ska utveckla sig är svårt att säga. Vigselrummet fick ju en provisorisk dekor som ännu sitter kvar.

"Anandora Star, Stockholms Ström 1934 av Isaac Grünewald.. .

Skiss som ingick  i det nya förslaget till utsmyckning av Vigselrummet (1934). Förslaget genomfördes aldrig.

Skiss som ingick i det nya förslaget till utsmyckning av Vigselrummet (1934) av Isaac Grünewald.. Förslaget genomfördes aldrig.

Skiss som ingick  i det nya förslaget till utsmyckning av Vigselrummet (1934). Förslaget genomfördes aldrig.

Skiss som ingick i det nya förslaget till utsmyckning av Vigselrummet (1934) av Isaac Grünewald.. Förslaget genomfördes aldrig.

"Stilleben med amaryllis", u.å. av Isaac Grünewald.

"Blomsterstilleben med amaryllis", u.å. av Isaac Grünewald.

"Amaryllis", u.å. av Isaac Grünewald.

"Blomsterkaskad", u.å. av Isaac Grünewald.

"Sommarblomster", u.å. av Isaac Grünewald.

"Blomsterstilleben", u.å. av Isaac Grünewald.

Isaac tog med sig Sigrid ut till Liljevalchs så hon skulle få se hans utställning. Hon hade alltid varit hans bästa kritiker, så nu var han spänd på vad hon tyckte. De gick runt i salarna och hon kommenterade hans verk: Dina bra saker drunknar i allt du gör. Hon stannade upp i en sal med bara blomstermotiv och granskade väggarna, varpå hon hon fällde kommentaren: Tjugo målningar med amaryllis, är inte det i mesta laget? Även andra tyckte att det var för mycket av blomstermåleri på utställningen.

Isaac menade då på: Vi tjänar ju på det. Sigrid svarade: Det ska finnas innehåll också. Isaac fortsatte försvara sina blommor, och enligt hans mening ska konst i första hand vara dekorativ - en fest för ögat. Medan Sigrid menade att det skulle finnas något mer som man vill ha sagt i en målning.

"Ångare", 1934 av Isaac Grünewald.

"Morgon över strömmen", 1934 av Isaac Grünewald.

"Katarinavägen", 1932-1934 av Isaac Grünewald.

Många ansåg att Isaac var en kommersiell mängdmålare, utan känsla i det han gjorde. Visserligen kunde han med sin begåvning snabbt kasta ner ett motiv på en duk, men han vägrade att hålla med att hann var ytlig: Ja, inte är jag djup, som dom menar att man ska vara. Jag har av aldrig gjort filosofi av min konst. Aldrig givit mig in på djupsinniga teorier eller skurit lagrar, som författare av salvesefulla taveltitlar för att förbrylla brackor och lättledda kritiker.

Publiken tycktes inte bekymra sig att det var dåliga tider. Hela femtontusen besökte Isaacs utställning på Liljevalchs mellan den 19 mars och 15 april. Det såldes också förvånansvärt mycket. Mest av hans bilder från Spanien. Men tydligen också många blomstermotiv, eftersom Isaac lär ha sagt: Jag skulle ha blivit miljonär om jag hade målat allt som folk ville beställa.


"Utsikt från ateljén mot Stadsgårdskajen", u.å. av Isaac Grünewald.

"Utsikt över Katarinavägen", u.å. av Isaac Grünewald.

"Stadshuset och Riddarholmskyrkan", ca 1933-1934 av Isaac Grünewald.

"Picknick på Söders höjder", 1934 av Isaac Grünewald.

Framsida till Barnens Dagblad, 1934 av Isaac Grünewald.

Framsida till Barnens Dagblad, 1934 av Isaac Grünewald.

"Modell i fönsternischen", ca 1934 av Isaac Grünewald.

I mitten av maj ger sig Iván och Sigrid av söderut, troligen i Isaac nyförvärvade bil av märket Chrysler. Själv skulle han möta upp senare under resan, men det fick bli efter vårterminen på Konstakademien. Årets resa skulle gå till Italien och Sicilien, via Holland, Frankrike och Schweiz. Av olika skäl så undveks Hitlers nazi-Tyskland.

Det första egentliga uppehållet gjordes i Grindelwald, där Sigrid målade Molnen svepa förbi och Hotellterrassen i Grindelwald. Som vanligt målade hon i gouache eller akvarell, för att senare återskapa dem i olja hemma i ateljén.

"Schweizersjön", 1935 av Sigrid Hjertén.

"Hotellterrassen i Grindelwald", 1935 av Sigrid Hjertén.

"Molnen svepa förbi", 1935 av Sigrid Hjertén.

Resan gick sedan vidare till kurorten Salsomaggiore, närheten av Parma i norra Italien, där Sigrid skulle få behandling för sin ledgångsreumatism. De tog in på det anrika spa-hotellet Terme Berziere, där Sigrid blev inskriven för en badkur med helande vatten som man utlovade. Den skulle vara i tjugo dagar, så det fanns gott om tid för andra utsvävningar.

Sigrid berättar i ett brev till Isaac: Vi åker ut en liten stund kl 5 emellan vingårdarna och bondgårdarna. Här är rena bondvischan. Tidigare kan jag inte gå ur för värmen. Vi var i Busselton igår där Verdi är född och sågs på det lilla sagohus där han sett dagens ljus... Vi har också varit i Parma. Domen där är underbar och vi hade turen att få se en stor mässa med hundratals korgossar, prelater i sctharlakansrött och andra i svart... I Piazensa som är före Parma var det gräsligt stiligt och vi kom just på deras flirt-timme kl 6-7 och hela stan full med underbara flickor i truppen. Moderna kläder och små vita hattar på sned över sina sköna anleten. Regemente förstås och charmanta officerare.

"Alplandskap", 1934 av Sigrid Hjertén.

Det anrika Hotel Terme Berzieri i Salsomaggiore, där Sigrid genomgick en hälsokur med bad i det mineralrika vattnet för att lindra sin reumatism.

Det anrika Hotel Terme Berzieri i Salsomaggiore, där Sigrid genomgick en hälsokur med bad i det mineralrika vattnet för att lindra sin reumatism.

"Dansbanan i Salsomaggiore", 1935 av Sigrid Hjertén.

Isaac svarade med positiva nyheter från sommarutställningen hos Gösta OlsonSvensk-Franska Konstgalleriet, där Sigrid visade ett par målningar:

Du fick den finaste pressen. Och så fick du genast sälja Stadsgården. Det blev 750 kr netto för dig. Du målar ju så lätt en ännu bättre Stadsgård när du kommer hem. Jag tyckte det var roligt att se att dina saker är begärliga. Och när du har din egen utställning så kommer det att säljas var lugn för det. Och till fina priser. 

I Sigrids målningar från Grinelwald och Salsomaggiore ser man en klar förändring i hennes måleri. Bilderna har målats med intensiva och oroliga sneda penseldrag över hela duken. Själva motiven framträder som drömscener. Något som senare sågs som en föraning till vad som skulle hända med henne i sin sjukdom.

"Tre ynglingar", 1935 av Sigrid Hjertén.

"Sol över bergen", 1935 av Sigrid Hjertén.

"Salsomaggiore", u.å. av Sigrid Hjertén.

Efter den tre veckor långa hälsokuren började Sigrid och Iván att längta efter havet. De körde då till Alassio på den italienska Rivieran, där de flera gånger tidigare hade upplevt en behaglig tillvaro med sol, vind och bad. Där på stränderna hade också inspirationen att måla infunnit sig.

Inspirationen tycktes vara ännu starkare i år. Sigrid var ivrigare än någonsin. Hon tar genast stranden i besittning med sitt staffli och börjar måla badgäster och parasoller i starka färger. Hon går upp i sitt måleri men en sådan frenesi som om varje dag var den sista. Det skulle bli en ny duk näst intill dagligen.


"Strandbild - Alassio", 1934 av Sigrid Hjertén.

"Badstrand", 1934 av Sigrid Hjertén.

"På stranden", 1930-talet av Sigrid Hjertén.

"Badliv", 1934 av Sigrid Hjertén.

"På badstranden i Alassio", 1934 av Isaac Grünewald.

"Badstranden - Alassio", 1934 av Sigrid Hjertén.

"Badstrand i Alassio", u.å. av Isaac Grünewald.

På kvällarna brukade de spela kort. Sigrid var en dålig förlorare, då blev hon tvär och sur. Det visste Iván sedan tiden i Paris, då de ofta hade roat sig med kortspel. En av kvällarna ser det riktigt dyster ut för Sigrid, hon får idel lankor vid given och förlorar hela tiden. Iván vill se sin mamma glad och i ett obevakat ögonblick ser han till att hon får en svit. När hon ser korten i sin hand skiner hon upp som ett barn på julafton.

Tiden rann iväg under vistelsen i Alassio, som den brukar göra när man trivs och har fullt upp. Snart var det dags att fortsätta resan mot slutmålet Sicilien. Från Alassio till PalermoSicilien är det 160 mil, så Isaac börjar bli orolig för att tiden inte ska räcka till. 

"Baderskor", 1934 av Isaac Grünewald.

"Badliv - Italien", u.å. av Sigrid Hjertén.

"Portyrätt av Isaac i gul fåtölj", 1930-talet av Sigrid Hjertén.

Här i Alassio inväntade de Isaac, som skulle komma efter att han hade avslutat vårterminen på Konstakademien. När han äntligen dyker upp, så var familjen förenad igen och de skulle stimulera varandra till några givande dagar på stranden i måleriets tecken.

"Skugga på stranden - Alassio", 1934 av Isaac Grünewald.

"Badstrand", 1934 av Sigrid Hjertén.

"I vilstolen, Alassio - Sigrid på stranden", 1934 av Isaac Grünewald.

"I solstolarna, Alassio", 1934 av Isaac Grünewald,

I Italien går resan söderut över Florens, där Isaac var tvungen att än en gång få uppleva stadens konstskatter. Sedan bar det vidare via Rom till Neapel och därifrån längs kusten ner mot Italiens stöveltå och över till Sicilien. Resan var lång och krävande och de fick göra många stopp på vägen. 

De kommer fram till Palermo på kvällen den 16 september och tar in på ett  litet hotell i Monreale i utkanten av staden. Här skulle Sigrid tillbringa vintern hade man bestämt redan innan resan påbörjades. Klimatet där skulle vara bra för alla hennes åkommor.

Isaac läskar sig med lite vin under en paus.

Isaac läskar sig med lite vin under en paus.

"På stranden", u.å. av Isaac Grünewald.

"På badstranden", u.å. av Isaac Grünewald.

Isaac och Sigrid under en välbehövlig rast på den långa resan till Sicilien 1934.

Isaac och Sigrid under en välbehövlig rast på den långa resan till Sicilien 1934.

I Palermo skulle de snart finna sig tillrätta och börja måla tillsammans. Sigrid var den som var ivrigast. Hon var närmast manisk i sitt måleri och kunde sitta hela dagarna framför sitt staffli och avbilda omgivningarna. Hon fascineras av katedralen och klosterbyggnaderna. Hon blev också genast förtjust i sicilianarna, som hon tyckte var både omtänksamma och tjänstvilliga.

Men tiden började rinna ut för Isaac, så han var tvungen att att resa tillbaka till Stockholm ganska snart för att återuppta till sitt arbete på Konstakademien. Han skulle också göra scenografin till Ett drömspel på Dramaten. Ivan ville återvända till Paris. Bilen fraktas med båt till Marseille, där Isaac och Iván väntar. De bilar sedan till Paris och Isaac tar därifrån flyget till Stockholm. Den trötta bilen, som under denna resa hade gått mer än tusen mil, fick nu göra ännu en båttur, nu från franska Rouen till Stockholm.


"Fruktaffären i Palermo", 1935 av Sigrid Hjertén.

"Sjömansbaren", u.å. av Sigrid Hjertén.

"Utanför baren", u.å. av Sigrid Hjertén.

För att inte Sigrid skulle lämnas ensam hade Isaac sett till att skaffa henne ett sällskap. Det var en gammal vän, som hette Britta von Horn. Hon var författare, dramatiker och regissör med flera pjäser på sitt samvete. Hon och Sigrid hade alltid kommit bra överens.

De två svenska damerna gjorde utflykter och arbetade nära varandra. Sigrid med sitt måleri och Britta med sina manuskript. Kanske var det hon som fick Sigrid att kåsera poetiskt om sina upplevelser. Hennes poem, som hon diktade i Palermo i november 1934 finns väl bevarade för eftervärlden: Stora röda blommor har slagit ut på promenaden. Noviser går omkring med huvudet bart och vita krås Mörkhyad grabb spänner vade Och hoppas att hans läxa förutan jobb ska gå i lås Vi dåsar på terrass igen med vårt café espresso Uppassaren är smal och näsan den står ut Till via Liberta vårt hörn är just ingresso I frack gå kyparna från morgon till dagens slut Där komma fyra nunnor i sina svarta dok...

"Badliv, Italien", u.å. av Sigid Hjertén. 


Sigrid och Isaac bekantar sig med Palermo i en hästdragen landå.

Sigrid och Isaac bekantar sig med Palermo i en hästdragen landå.

"Sanct Pelegrino, Palermo", u.å. av Sigid Hjertén. 


"Sicilianskt landskap", 1935 av Sigrid Hjertén.

"Syditalienskt bergslandskap", u.å. av Isaac Grünewald.

"Siciliansk vattenbärerska", u.å. av Sigrid Hjertén.

"Badliv, Palermo", 1934 av Sigrid Hjertén.

Sigrid målar på terrassen i Palermo.

Sigrid målar på terrassen i Palermo.

Att få umgås med den intellektuella och likasinnade Britta gjorde Sigrid på bra humör. De inte bara arbetade ihop - på kvällarna kunde de gå på bio eller sitta barklädda på caféet och studera folklivet. Det utspelades scener, både där och på stranden, som inspirerade Sigrid till nya motiv på sina dukar.

Det var en besvikelse för Sigrid när Britta var tvungen att lämna henne för att ta hand om sin sjuka mamma i Paris. Men Isaac vågade inte lämna henne ensam, så han tog tåget till Palermo för att vara hos henne. Han avlöste Britta när julen nalkades och skulle stanna en månad tills vårterminen började på Konstakademien.


"Porträtt av en elegant man i rock", 1930-talet av Sigrid Hjertén.

"Den röda stranden", ca 1934, av Sigrid Hjertén.

"Munken och flickan, u.å. av Sigrid Hjertén.

"Sicilianaren", u.å. av Sigrid Hjertén.

När Isaac lämnar Palermo och Sigrid i mitten av januari, var han övertygad om, att hon skulle klara av att vara ensam tills Britta kom tillbaka. Det visar sig emellertid att Britta har blivit fördröjd på grund gav sin sjuka mamma. Eftersom Sigrid nu hade blivit sämre och fått nya anfall blir det Iván som får träda in och resa Palermo för att ta hand om sin mamma. När Iván anlände hade hon i ett förvirrat tillstånd storstädat. Hon hade rivit sönder och förstört en del av sina skrifter och teckningar.

Ivan lyckades med konststycket att få henne på bättre humör. De gjorde utflykter och han fick henne att börja måla igen. När Isaac sedan meddelade att han hade planerat en utställning i Göteborg och Malmö med henne som huvudperson, så gladde hon sig och återvände till det normala igen. Nu var också Britta på väg till henne igen.

"Barillaparaden i Palermo", 1935 av Sigrid Hjertén.

"Gatan och palmen - Palermo", 1935 av Sigrid Hjertén.

"Sydligt landskap", u.å. av Sigrid Hjertén.

När Britta hade avlöst Iván för att vaka över Sigrid har hon börjat bekymra sig för sin ekonomi. Hon ville tjäna sina egna pengar och inte leva på Isaac. Även om Isaac gång på gång talade om för henne att hennes målningar såldes bra och att han skickar pengar för dem, så hade hon börjat snåla, så att Britta var tvungen begära en reservfond för deras uppehälle. 

En bit in i mars hade Sigrid blivit sämre, så Isaac tyckte nu att det var klokast att ta hem henne. Hon kanske skulle må bättre i sin hemmiljö? Och det kändes lugnare att ha henne på närmare håll. Väl hemma i våningen på Katarinavägen blev hon för svår för Isaac att passa, så han ordnar så att hon får bo på Ekenbergs privata sjukhem på Lidingö.


"Stilleben med frukt" 1935 av Sigrid Hjertén.

"Den rosa sjalen", 1935 av Sigrid Hjertén.


"Britas blommor", u.å. av Sigrid Hjertén.